A fine mess?
Efter varje vecka i min almanacka står ett litet ordspråk. Jag tror inte att jag på hela året har läst ett enda men av någon anledning föll mina ögon på nästa veckas.
"Vi har alltid nog med tid om vi bara använder den rätt"
- Goethe
Jag fortsatte två veckor fram och hittade nästa talande ordspråk.
"Många ting, som inte kan övervinnas när de står tillsammans, ger efter, när vi tar itu med dem ett och ett"
- Plutarchos
De är på inget sätt någon rocket science bakom ordspråken, men även i sin enkelhet är det lätt att förbise innebörden av dem. Eller snarare jag har väldigt lätt för att förbise innebörden. Kanske att jag borde förstora dem och klistra upp på ytterdörren eller något så att jag ständigt påminns om dem. Det är två ordspråk som för tillfället passar galet bra in i det kaos som är min vardag. Jag är otroligt bra på att försöka motverka kaos och jag lägger ner mycket energi på just att motverka det. Någon fick mig idag att inse att det nog är fel strategi. Istället borde jag välkomna kaoset och ta itu med delarna ett och ett, precis i linje med vad den vise greken föreslår.
En annan vis person som jag har turen att vara vän med brukar säga att allt händer av en anledning men att det ibland kan vara svårt att se anledningen. Jag håller med, men jag tycker snarare det är regel än undantag att den där anledningen inte visar sig. En händelse där man till 100 % vet hur man vill att den ska sluta inträffar men utfallet blir något helt annat (inte nödvändigtvis bättre än man hoppats på), how come? Kan det vara så att anledningen är lättare att se när man har fått lite distans till händelsen? Kanske, kanske inte.
Idag har jag fått blommor! Helt utan anledning. Nu står de på bordet och är så fina. Att man kan bli så glad över blommor?! (De är från mamma och pappa kanske ska tilläggas för att förtydliga att jag inte har någon hemlig beundrare, hehe)
You are my Manhattan from the sky
You look so neat and tidy when I’m way up high,
But I know your streets are lined with a fine mess inside
And I wanna come down and walk around your mind.
Ett litet snabbt gästspel
Jag är fortfarande isolerad det här är bara ett lite snabbt gästspel skrivet från biblan. Jag sitter och raderar spam från min mail, när jag började hade jag 78 nya mail nu är det drygt 30 kvar som är något av värde. Resten var Dear Evelina you are our lucky winner, erbjudande på viagra och vicodine - vad vill de mig? Lämna mig i fred!
Berlin var helt fantastiskt. Tre underbara dagar med vårvärme, sol, sevärdheter, fikor och mycket mycket mer. Vi har gått och gått och gått (och åkt lite U-bahn och S-bahn, klart). Återvände till Kalmar igen i lördags kväll (på ett tåg med Nybro- och Emmabodakids som skulle till Kalmar och partaja!) med trötta ben och onda fötter men med ytterst fina minnen. Minnena gjorde på något sätt att det trötta och det onda inte kändes så mycket.
Igår blev det bio och New Moon. Man får säga vad man vill om fjortisfilm och dylikt men bra är den! Och det skäms jag inte för =D
Jag kämpade emot in i det längsta idag men dagen har ändå spenderats i sängen. Jag tyckte det var dags att ta sig en liten promenad till biblan och få lite luft och kolla upp lite saker, men nu börjar jag frysa. Kan det betyda att febern stiger igen? Jag har INTE tid att var sjuk...
En mycket positivt sak är att jag hade fått mail från UPS och där stod bland annat den här underbara raden: Ditt paket är i tid med planerat leveransdatum den 24/11/2009 För någon annan än mig kanske det inte säger så mycket men det betyder att min isolering (förhoppningsvis, jag vågar inte hoppas på för mycket) är slut IMORGON!!!
One, two, three, four
Åh vad jag hatar att vänta. Det är något av det värsta som finns. Jag försöker att inte tänka på det och intalar mig själv att det händer när det händer men det finns ändå kvar där i bakhuvudet och stjäl energi.
Efter ikväll börjar min isolering. Antar att vi ses på andra sidan....
It's not in the way you look or the things that you say that you do
Att allting alltid ska hopa sig. När en sak händer ska ett gäng andra saker också hända som kräver uppmärksamhet och tid. Hela dagen idag har jag varit helt splittrad och uppstressad för en massa olika saker som jag helst skulle ha fått gjort tidigare eller önskat att de inte inträffat. Min hjärna har inte kunna fokusera på en sak vilket har resulterat i att jag inte har fått något effektivt gjort. Dessutom har små händelser inträffat hela dagen som jag nästan vilken annan dag som helst hade uppskattat om de hände men just idag blev det bara ännu mer att tänka på och ännu mer att fokusera på. Efter ett samtal med mamma tidigare ikväll så har det dock börjat ordna upp sig. En del saker är gjorda och andra är på gång.
Nu ska jag fortsätta någon timme till innan jag går och lägger mig. Jag bara hoppas på att det inte blir någon "musiknatt" (än så länge verkar det som att det finns stor risk för att det kan bli det). Jag vet inte om jag klarar av det upptill allt annat!
IF YOU WON'T SAVE ME, PLEASE DON'T WASTE MY TIME!
Smile
Är inte livet bra fantastiskt ändå?!
Trots alla motgångar så är det inte något man hade velat vara utan....
It's like wishing for rain as you stand in the desert
Vilken kväll!
Förfest med ölspel och tårta. Kåren, puben, kåren. Galet!
Jag blev trött på kåren ganska snabbt och tänkte att jag skulle göra en Julia och gå hem tidigt men det slutade med att jag bara kom till cykelställen och var hemma halv fem. Fast nu när jag tänker på det så är det ju precis så hon brukar (brukade?!) göra så jag gjorde nog en Julia ändå =D
Jag har dock ont i min armbåge idag. Undrar varför det kan väl aldrig vara så att jag ramlade? Nejnej det är uteslutet!
Igår berättade någon en sak för mig som jag aldrig aldrig aldrig trodde att jag skulle få höra. Det har verkligen fått mig att tänka till. Det har fått mig att ändra åsikt och det känns jäkligt bra!
Saturday night!
Jag har provat sju par svarta strumpbyxor. Har inte ett enda par som det inte är hål i, fuck. Är det bäst att ha hål på tån eller hälen tro?
Nu ska vi fira födelsedag och det kommer att bli en alldeles alldeles underbar kväll, det känner jag på mig!
=D
Måste skynda.....
Butterfly
Tekniska saker + jag = missmatch
Idag får jag ett mail. Där står att just den bärbara Acer-modellen jag har är utsatt för överhettningsrisk och ska omgående skickas in för service! Det här händer ju bara inte! Varför gör jag så fruktansvärt dåliga val när jag köper något???
Jag har en längre tid trott att det inte har varit meningen att jag ska ha en mobiltelefon. Nu är det också uppenbart att det inte heller är meningen att jag ska ha någon dator! Hur mycket otur ska man ha innan man ska börja fundera på om det verkligen kan vara otur?
Små saker som värmer i höstrusket!
Dagarna är (bokstavligt talat) ett enda mörker men då får man se till att ta vara och tänka på de små sakerna som kan göra dagarna lite ljusare.
För tillfället sitter jag och ler för mig själv. Jag har precis pratat med mormor och morfar på Skype och det var de som ringde mig! I helgen när jag var hemma hade jag med min gamla dator hem och gav till dem. I måndags hade vi datorkurs och sedan dess har de suttit vid den lite varje dag. Igår hade de till exempel tittat på tv på SVTplay. Jag trodde nog inte att de skulle ta till sig det så snabbt. Jag är mäkta imponerad, det erkänner jag gärna!
En annan värmande sak är att jag och mina finfina E:n har bokat en resa till Berlin! Det ska bli så grymt roligt att dels komma iväg till ett nytt ställe och släppa allt annat för ett tag, dels få umgås med mina underbara vänner! Jag vill åka nu, men till den 18 nov får jag allt vänta!
Födelsedagarna börjar trilla in nu, först ut är Julia som ska firas på lördag! Och det blir inte tal om att låtsas som att det inte är din födelsedag, bara så du vet det om du skulle läsa det här =D
Ny kurs började i tisdags, ytterliggare en börjar på lördag (lördag 13-17, av alla dagar och tider man kan välja på under en vecka!!!). Det var nog allt jag ville skriva om det, det passar liksom inte riktigt in under den här rubriken.
Ta vara på ljusglimtarna!
The night we met I knew I needed you so
and if I had the chance I'd never let you go
