True perfection has to be imperfect

Igår fick jag reda på att den fruktansvärda sjukdomen hade tagit en kvinna som arbetade som "skolfru" på vårt gymnasium. Det känns helt ofattbart...jag tänker på henne och hennes familj. Jag kommer ihåg när hon började hos oss, vi gick i ettan då...Hon var verkligen en klippa hur skulle vi klarat oss utan henne som städade, gjorde frukost och höll reda på oss?